Det är åtta år sedan vi var i kolonin för första gången. Då gick vi en promenad och väntade på att värkarna skulle sätta igång. Hoppades och längtade efter barnet i magen.

Nu har vi två sköna ungar och en egen liten kolonistuga. Ibland ser vi andra par som går runt i koloniområdet och väntar på värkar. Då brukar jag le och tänka på den där gråa novemberdagen.